lindroosen

Hej alla, nja...kanske inte riktigt vår ännu men man måste se det positiva här i norr. Nu har solen äntligen börjat värma så jag ser fram emot skoterutflykt med matsäck i klarblå himmel och en vit snö. Som ni märker så duggar inte mina inlägg här på bloggen tätt, men det är för att familjen Henberg har så himla roligt att man inte får tid att sätta sig ned och skriva. Kan inte riktigt säga vad vi gör men vi gör väll som de flesta familjer, fixar till det här hemma och har det bra helt enkelt! Nu är det så att det inte är så roligt att skriva på bloggen för mina inställningar har helt ändrat sig. Texten flyter ihop och det är svårt att lägga upp bilder...ja ja, får ta tag i det någon gång. KUSINTRÄFF Såklart kom Jakob och Klara med föräldrar för att uppvakt Vic på hans födelsedag. LITEN BLIR STOR För någon vecka sedan var Vic och jag på 3-års kontroll. Dagen började med att Vic vaknade och sa, "vill inte till doktorn, vill till dagis". Men väl framme så upptäckte han att det fanns roliga saker i väntrummet så då glömde killen bort att han inte ville dit. Doktor Marias första fråga var "Victor kan du hämta en bild som föreställer något jag behöver om jag ska åka någonstans". Vic gick bestämt fram till bordet med alla kort och tog upp en bild på en bil...gissa om han blev stolt när han fick beröm då han klarade första frågan. Såklart klarade han de andra frågorna som doktorn ställde så mamma blev så stolt över sin lille son. Plötsligt säger doktorn, "Nu Victor vill jag se om du kan sparka på en fotboll". Vic skrek "jaaaa" och sprang fram till bollen. Jag frågade han vilket lag pappa hejade på. Vic skrek: "MAMÖÖÖÖ FF" ... Jag fick förklara för doktorn att hans pappa var från Skåne/Malmö vilket förklarade saken :o). FRÅN GUL TILL RÖD Vic har ju börjat på stora avdelningen på dagis som kallas Röd. Ibland kan Vic säga, "vill inte till de stora barnen" men så fort vi lämnar honom så springer han in och leker så jag tror inte det går någon nöd på honom. En av fröknarna sa häromdagen att hon tyckte Victor var så roligt, han var så finurlig och så bestämd. Ja man kan ju tolka det som man vill men jag tolkade det som något positivt...att veta vad han vill har har ju kunnat sedan födseln då han satte sig på tvären och inte ville komma ut. Som avslutning så fick vi en massa småfilmklipp och bilder på hans tid på lilla avdelningen Gul. Här är några av bilderna Så stor han är men ändå så liten på jorden Ha det bra! kram